Den här Hoyan köpte jag som Hoya wee-bella 2006, den kom från Viggo Larsens samling och var märkt Hoya enleriana, vilket är helt fel, skillnaden är tämligen uppenbar.
Sedan har det runnit mycket vatten under ån liksom och den här Hoyan skall enligt senaste budet, kallas Hoya dickasoniana. Andra namnförslag som cirkulerat är Hoya chinghungensis och Hoya kingdonwardii, Hoya dickasoniana är dock äldst så det lär väl vara rätt då?
Hur som helst, jag var faktiskt förvånad hur mycket denna lilla planta växte till sig under de ganska många år jag hade äran att få dela bostad med den. Men blommorna fick jag vänta på. Denna Hoya utsatte jag för något jag skäms för, ivrig att klippa inför en utställning bestämde jag mig kvickt för att klippa av tre grenar, med sekatören i högsta hugg, men utan glasögon som jag behöver på nära håll, klippte jag raskt av grenbitarna. Väl ute i växthuset tog jag på mig glasögonen och där satt i var och en av de tre bitarna varsin knopp. Det var inga knoppar i de grenar som var kvar på plantan. Det var faktiskt nära tårarna där för Hoyanoya...
Plantan hängde i ett ganska skuggigt västerfönster i en ampel förstås, det var ett läge den verkade trivas med, men efter fadäsen med saxen så var det som om den inte ville längre. Jag hade tagit sticklingar till grannen tidigare, så därinne finns min backup, det är bara att komma in och klippa. Just nu har jag så mycket sticklingar att ta hand om så det får vänta.